Hur jämställt är Sverige?

I Sverige älskar vi att diskutera jämlikhet och jämställdhet. Det kan vara mellan svenskar och invandrare, arbetare och kapitalister och många andra grupper. Mest tycker vi nog om att diskutera jämlikhet mellan män och kvinnor, och huruvida denna kan och borde förändras. Vad som menas med jämlikhet är dock inte alltid självklart, eftersom människor i ett samhälle kan vara jämlika i rätt många olika bemärkelser. Vilket typ av jämlikhet man bör prioritera är inte heller självklar, och olika individer kommer ge olika svar. En liberal skulle förmodligen säga att det enda viktiga är att alla människor i samhället har samma rättigheter. En sossigare liberal kanske skulle sträcka sig till att det är värt att satsa på jämlikhet i termer av möjligheter. När vi pratar om jämlikhet i Sverige tycks vi dock oftast mena jämlikhet i utfall. Det är också vad det här inlägget kommer handla om. Specifikt mellan män och kvinnor.

Det kastas ofta runt siffror som sägs beskriva skillnader mellan män och kvinnors inkomster. Vad som dock inte nödvändigtvis är självklart för åhörarna är att många olika faktorer kan ligga bakom skillnaderna, och att det finns många olika sätt att räkna på. Det här inlägget syftar till att försöka reda ut hur stora skillnaderna mellan män och kvinnors löner faktiskt är, utan att lägga in alltför mycket värderingar i diskussionen.  Alla siffror kommer från en presentation som tillhandahållits av Maria Hemström Hemingsson (huvudsekreterare i delegationen för jämlikhet i arbetslivet), och är från 2011.  Eftersom det här är tänkt att vara ett kort inlägg som primärt syftar till att berätta om olika intressanta siffror, kommer det med nödvändighet att utelämna din favoritinvändning och/eller ditt favoritperspektiv. Jämställdhetsfrågor ligger också ganska långt ifrån den här bloggens kärnkompetens. Följaktligen mottages alla rättelser tacksamt, om fel förekommer.

Om man nöjer sig med att helt enkelt jämföra den genomsnittliga kvinnans löneinkomst med den genomsnittliga mannens löneinkomst, så tjänar män i snitt 27 procent mer än kvinnor.  Detta beror dock på ett kvinnor i hög utsträckning arbetar deltid, vilket naturligtvis leder till att de tjänar mindre än de gjort om de arbetat heltid. Det bör också tilläggas att en stor del av deltidsarbetet är ofrivilligt (dvs. kvinnorna uppger att de gärna hade arbetet mer om de hade haft möjlighet).

Om vi tar ytterligare ett steg och justerar för deltidsarbete, så tjänar den genomsnittliga mannen 14 procent mer än den genomsnittliga kvinnan. Det förklaras främst av att kvinnor arbetar i sektorer där löneläget generellt är lägre. Exempel på detta är i stort sett alla offentliga yrken, men även många låglöneyrken inom privat sektor domineras av kvinnor. Se grafen nedan för en beskrivning av hur det förhåller sig inom vad man brukar kalla för "arbetaryrken". En liknande graf finns för tjänstemannayrken, och relationen är ungefär densamma.

 

LonerAndelKvinnor.jpg

Det är tydligt att det finns en negativ relation mellan lönenivåer och andel kvinnor inom ett visst yrke. Det kan givetvis bero på många olika saker, men vi undviker den diskussionen här. Läsarna får dra sina egna slutsatser. 

 Lyckligtvis finns det även statistik som möjliggör för oss av även justera för att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer. När man jämför män och kvinnor i samma befattning, framkommer det att löneskillnaden är runt 6 procent (vissa hävdar att detta är felräknat, och istället borde vara en eller två procentenheter mindre). Det bör dock nämnas att antalet kvinnor på höga befattningar är betydligt lägre än antalet män, även om utvecklingen sakta går mot en större andel kvinnor:

Andelchefer.jpg

Är då Sverige jämställt? Det beror på vad man menar med begreppet. Sverige är ett, i stort sett, jämställt land mellan könen i den bemärkelsen att alla på pappret har samma rättigheter och skyldigheter (vi undviker diskussionen om detta ser ut i praktiken). Sverige är definitivt inte jämställt i termer av utfall, eftersom kvinnor tycks ha lägre lön även när de utför samma arbetsuppgifter som män. Dessutom är kön en avgörande faktor när det kommer till vad du arbetar med. Kvinnor jobbar mindre,  med andra saker än män och gör det i sektorer med ett lägre löneläge. Ingenting av detta är särskilt kontroversiellt. Förmodligen kommer de heta känslorna igång när man börjar diskutera vad detta säger om kvinnors möjligheter kontra mäns. Är de olika utfallen resultaten av ett fritt val, eller handlar det om förtryck och problematiska normer? Det tar vi inte ställning till här, men förhoppningsvis kommer sifferunderlaget i det här inlägget leda till en lite mer välinformerad jämställdhetsdebatt.